Luftledningar genom skog tar bort vår viktigaste kolsänka

Hybrit skulle i och med luftledningsalternativet orsaka ett minskat årligt upptag på 2 638 ton CO2! Motsvarande siffra med markkabel uppskattas till ca 128 ton CO2.

Skogen är vår viktigaste kolsänka. Dess förmåga att binda koldioxid är ett av våra främsta verktyg i kampen mot klimatförändringarna. Idag upptas 260 tusen hektar av stam och regionnät. 90% går genom skog. Vi hör att elnätet behöver fördubblas samtidigt hör vi att det behövs stora ytor för utbyggnad av vindkraften. Ska utbyggnaden ske med en teknik som använts i 100 år och som ödelägger en av våra viktigaste kolsänkor.

För Södermanländs skog antas upptaget av CO2 till ca 11,6 ton/ha och år. Hybrit skulle i och med luftledningsalternativet orsaka ett minskat årligt upptag på 2 638 ton CO2! Motsvarande siffra med markkabel uppskattas till ca 128 ton CO2.

Den yta som i dag består av röjda ledningsgator skulle kunna binda över tre miljoner ton årligen, om där i stället växte skog. Det är dubbelt så mycket som SSAB i Oxelösund släpper ut på årsbasis, enligt Naturvårdsverket. Ändå skrivs det spaltmeter om Hybrit och behovet av fossilfritt stål, men inte något om att den elledning som behövs för att försörja Hybrit och som innebär stor påverkan på vår natur och förlust av hundratals hektar skog. Denna brist på helhetssyn gör inte det fossilfria stålet rumsrent ur ett klimatperspektiv. Tillförseln av el måste också ingå i ett smart klimattänkande, dvs att tillförseln sker i marken. I Sverige jagar vi, trots löften om motsatsen, fortfarande den kortsiktiga ekonomiska vinsten. När kronor ska sparas får naturen stryka på foten.

Dessutom är CO2-utsläppen 4-5 gånger högre med luftledningar i jämförelse med markkabel. Det är själva anläggningen av de breda ledningsgatorna som frigör växthusgasen metan som ökar kraftigt vid anläggning av luftledningar. Metangas är en kraftig växthusgas.

Idag har vi stort fokus på att få ned CO2-utsläppen och EU har beslutat att utsläpp av CO2 och växthusgaser skall minskas med 80-95% till 2050. Sveriges miljömål till 2035 går alltså stick i stäv mot användning av luftledningar.

Regeringens Miljömål

Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland, senast 2040 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären.

Att idag investera i en teknik som ökar CO2 utsläppen är ingen väg framåt!

Källhänvisning: Regeringskansliet

Södermanlands nya näring

Sörmland har de senaste 30 åren genomgått en transformering från industri till små företag och särskilt inom turism och eko-turism. Orörd natur med slott, herresäten, lantbruk och små torp i en ren miljö och ekologi som ledstjärna håller på att sätta Sörmland på kartan på riktigt.

Turismen i Sverige omsätter 284 miljarder och dess exportvärde är nu lika stort som järn, stål och läkemedel tillsammans.

Utländsk turism ökar och bidrar stort till Sörmland samtidigt som svenskar turistar allt mer i Sörmland vilket innebär att de bidrar till nya arbetstillfällen i många mindre företag på landsbygden.

Allt fler besökare väljer Sverige på sin semester och till och med juli ökade antalet övernattningar från utlandet kraftigt med 8 procent*. Undersökningen visar att 90 procent av utländska turister är nöjda eller mycket nöjda med vad man gjorde under sin senaste sverigesemester.

Viktiga värden

En omställning för att nå miljömålen 2045 förutsätter noggrann planering då förnybar el och överföringen till elkonsumenterna kräver stora arealer som konkurrerar med viktiga samhällsstrukturer och näringar under mycket lång tid framöver, såsom:

     • Bostadsbyggande

     • Vägar och järnvägar

     • Jordbruksnäringen

     • Skogsnäringen

     • Turistnäringen

     • Rekreation, djur och natur

Kommunernas expansionsmöjlighet

SSAB:s projekt och utbyggnaden av elnätet fram till 2040 är viktigt för Sverige och Södermanland.

Men vi bör tänka oss för och använda modern teknik som idag är ett realistiskt och ekonomiskt bättre alternativ som inte bakbinder våra kommuner för framtida utveckling, byggnation av bostäder, industrier och infrastruktur.

Källor:
SKL Turismen är idag en av Sveriges basnäringar.
Besöksliv Sörmland Turism, Sörmland lyfter maten – lokalt och internationellt
Visit Sörmland
Turismnytt 9 av 10 utländska turister älskar sitt Sverigebesök
Regeringen nysatsar Regeringen storsatsar på turism
P4 Radio Sörmland Intresset för naturupplevelser ökar.

3 · Obrukbar mark

483 Fotbollsplaner, så mycket mark krävs

Luftledningar mellan Hedenlunda och Oxelösund på över 74 km och med en bredd av 45m + 10m på var sida upptar en markyta på över 3.3 miljoner m2 vilket motsvarar mer än 483 fotbollsplaner har en betydande miljöpåverkan anser vi. Därför yrkar vi på att Länsstyrelsen i sin bedömning behandlar ansökan som en betydande miljöpåverkan. Detta skall nu Länsstyrelsen avgöra om det är. I annat fall kommer den att behandlas som att den har en "liten miljöpåverkan".

Skall vi verkligen fortsätta att ta produktiv skogs och jordbruksmark i anspråk för luftburna kraftledningar? Lyckligtvis finns det idag moderna samhällsekonomiska och mer lönsamma alternativ än kraftledningar i luften.

4 · Människans hälsa

Människan vill gott, men det kan få oanade följder

På 60 och 70-talet var hälsoeffekterna av radon, DDT, asbest, flammskyddsmedel mm. helt okända. De användes flitigt tills man 20-50 år senare såg de verkliga skadorna de medförde, cancer, fosterskador, leukemi mm. Människans utveckling av nya produkter kan ha en lång inkubationstid innan man ser de verkliga skadorna och effekten. Cancer ökar dramatiskt i Sverige, det är ett faktum som Folkhälsomyndigheten och Cancerfonden pekar på men man vet egentligen inte varför.

Det finns idag tillräckligt med forskning som visar att den elektromagnetiska strålningen från högspänningsledningar i luften påverkar människan, djur, växter samt ökar CO2-ekvivalenten många gånger mer än i jämförelse med nedgrävd markkabel.

Då vi idag vet att markkabel är betydligt säkrare, påverkar människan, djur, pollinering av våra växter och miljön mindre samt avsevärt minskar CO2 avtrycket, är markkabel det alternativ som bör användas.

Kostnad markkabel vs luftledning

Vissa hävdar att en markkabel kan vara 3 gånger dyrare att anlägga än en luftledning. MEN då har man aldrig jämfört samma sträckning utan talar rent generellt. Det går INTE att jämföra 1km markkabel genom 100% berg med en 1km lång luftledning där ingen sprängning alls behöver göras, då kommer det naturligtvis att skilja väldigt mycket. Detta är ingen ärlig jämförelse.

Utomlands pratar man om att kostnaden över hela livslängden kan vara densamma eller t.o.m billigare för markkabel

Dessvärre har vi inte kunnat få se reella siffror på de verkliga kostnaderna utan vi får göra en uppskattning av vad forskare, projekt i Europa, och den stora utveckling som skett på just markkabel säger. Då utvecklingen av mark och sjökabel har utvecklats enormt mycket de senaste åren p.g.a. byggnation av många vindkraftparker med 1000-tals vindsnurror både till havs och i mark.

ABB är världsledande i utveckling av mark och havskabel. Idag behövs t.ex. kylning av markkabel med kylvätska eller gas inte alls vilket gör markkabel betydligt billigare idag.

Man kan få en känsla av att Vattenfall räknat sina kostnader på gammal teknik därför att det är den teknik man behärskar och känner sig trygg med. Man får inte glömma att Vattenfall stått för merparten av Sveriges elförsörjning i nästan 100 år utan nämnvärd konkurrens.

Enligt Svenska Kraftnät
4.5.2 kostnader, dImensIonerIng av Nät

De lokala landsbygdsnäten kommer troligen att fortsätta att byggas om till nät med nedgrävd kabel. För dessa nätnivåer talar leveranssäkerheten starkt för kabel. Sett i ett långt perspektiv kan också de totala kostnaderna i ett markkabelnät snarare bli lägre än i ett nät med isolerad luftledning.

Källhänvisning: Svenska Kraftnät "Elnät i fysisk planering" Sida 38-39

Ekonomi i Skogs och jordbruk

För en jordbrukare eller skogsägare är det inte bara den markareal som inte kan utnyttjas som ger ekonomiska avtryck. Det finns många regler om det finns luftledningar i närheten. Det är inte bara direkt under ledningarna det finns restriktioner, det kan innebära ytterligare stora inkomstförluster eller fördyringar.

Koldioxid i skogsbruket

CO2, (Koldioxid) binds av växande skog. För varje träd som skördas planteras minst två nya som fortsätter binda kol.

Det är när breda ledningsgator för luftledningar görs som det bildas 4-5 ggr. mer CO2 än om man använder markkabel. Ingen ny skog kan planteras. Se avsnitt 1 · CO2.

Markkabel

Nedgrävd kabel förordas i allt fler länder. Kortsiktigt ekonomiskt tänkande ligger oftast bakom valet av gammal teknik med luftledning, när det finns modernare, som är mer skonsam för miljön och framtidssäker.

En markförlagd kabel är något dyrare att förlägga, men billigare att underhålla. Det är oklokt att inte beakta markens produktionsförmåga, vad gäller livsmedel och ett framtida behov av energi.

Kreatur och rådjur tappar orienteringen av strålningen från högspänningsledningar

Bönder har i århundraden känt till att boskapsbesättningar har en otrolig förmåga att alla peka i samma riktning. Förra året upptäckte en grupp tyska och tjeckiska forskare orsaken till denna anpassning, de har en inbyggd kompass.

Nu har samma forskarlag funnit att högspänningsledningar, som avger starka magnetiska fält, stör orienteringsförmågan hos boskap och rådjur. Nära dessa ledningar går de vilse och positionerar sig slumpmässigt. Detta är ännu ett bevis på att kor och hjort har en magnetisk förnuft som bara blivit tydlig för oss.

Källhänvisning: Discover

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Bevisbörda hos utövaren

Den som bedriver eller har för avsikt att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska kunna visa att verksamheten kan bedrivas – eller åtgärden vidtas – på ett miljömässigt godtagbart sätt.

Försiktighetsprincip

Redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att negativa effekter på hälsa och miljö ska förebyggas, hindras eller motverkas.

Bästa möjliga teknik

För yrkesmässig verksamhet ska man använda sig av bästa möjliga teknik för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste, från teknisk och ekonomisk synpunkt, vara industriellt möjlig att använda i branschen i fråga.

Lämplig lokalisering

För alla verksamheter och åtgärder, som inte är av försumbar betydelse, ska en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och för miljön.

Källhänvisning: Svenska Kraftnät "Elnät i fysisk planering" sidan 20

Vid fuktigt väder kan elledningar alstra ett sprakande ljud som liknar ljudet från ett brinnande tomtebloss

Ljudet beror på att det uppstår urladdningar kring faslinorna, s.k. koronaurladdningar. På en ren och torr faslina är urladdningarna mycket små och ljudet är inte hörbart. När faslinorna är våta samlas en mängd vattendroppar på undersidan. Dropparna förstärker det elektriska fältet på ledarytorna och detta ökar antalet urladdningar.

Vid t.ex. kraftigt regn eller rimfrost på faslinan, kan också rena toner höras. Både det sprakande ljudet och de rena tonerna minskar när faslinorna åldras. Ljudeffekter kan uppträda vid regn och vid starkt nedsmutsade isolatorer i kombination med hög luftfuktighet.

Källa: Svenska Kraftnät '‘Elnät i fysisk planering’’ sida 60

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap

MSB ser allvarligt på blottläggning av samhällsnödvändig infrastruktur såsom kraftledningar.

Bakgrund

MSB bildade 2017 en arbetsgrupp med syftet att förbättra samordningen av arbetet med att förebygga, mildra effekterna av och öka förmågan att hantera naturolyckor och naturhändelser i Sverige. I arbetsgruppen deltar 15 myndigheter, SKL samt länsstyrelserepresentanter.

Hot från krig och terrorism

Elektromagnetisk puls (EMP) från kärnvapen kopplar t.ex. till kraftledningar och kan förstöra ansluten utrustning. Direktinjicering innebär att någon leder in kraftiga strömpulser direkt på el- eller datakablar i en byggnad.

Terrorism kan inriktas mot myndighetsbyggnader, departement, etc. (ledningsfunktioner), mot förbindande infrastruktur (kraftledningar, vägar, telemaster, …), eller direkt mot allmänheten i ett visst område (t.ex. slå ut alla informationskanaler inom ett geografiskt område).

Solstormar

är kraftiga energiutbrott på solen som består av strålning eller laddade partiklar. Stormar på solen kan påverka vardagen på jorden genom exempelvis elavbrott, norrsken eller störningar i flygtrafiken.”

Samhällets sårbarhet för elavbrott ökar i takt med att beroendet av exempelvis el och elektronik blir större.

Källhänvisning: Vägledning för risk- och sårbarhetsanalys

Källhänvisning till samtliga argument: Hedox.se